I´m glad I didn´t die before I met you

Det där med att bygga sig ett liv. Fan vad svårt det är. När man är ett sådant kontrollfreak som jag blir det extra svårt. När små byggstenar helt plötligt faller ur och det man byggt upp rasar. Eller, när någon försöker förstöra och planterar små bomber i mitt bygge. Då blir det hundra gånger svårare. Tur att jag har min trygghet, starka armar som kan hålla om och händer som kan trösta. För när jag kommer ur allt byggdamm och ser dig där bredvid mig. när du torkat mina tårar, då är jag hur stark som helst. Och när jag tänker på att du är min jobbarkompis, det är vi som bygger tillsammans, då blir jag världens lyckligaste.


right now. over me.

Att vara fri är ungefär som att vara fastlåst. Låst vid tanken på all frihet och alla möjligheter. Istället för att bara göra blir man fast i tänket, liksom. Jag ska resa. Och jag ska plugg. Och jag ska lära mig ett nytt språk. Och jag ska lära känna massa nya människor och växa. Man blir fast i tanken och drömmen på något vis. Det skulle nästan behövas lite draghjälp. Något dramatiskt, något som får en att vakna till. Ta chansen och få arslet ur vagnen.
Jag tror jag tänker börja nu. Lägga det inte längre betydelsefulla bakom mig, istället för att hålla fast vid det av gammal vana. Njuta av livet som är mitt. Göra det så speciellt och fyllt som jag drömmer om. No regrets kompisar.


All eyes on me

Äntligen är denna dag snart slut. Fyfan. Du vet sånna där dagar då det bara kryper i kroppen när man tänker på att man ska tillbringa hela dagen på jobbet, och solen skiner ute. Juste. Idag. Jag höll nästa på att börja gråta när jag stod i diskrummet och sköljde tallrikar och svettades. Tur att det finns fina människor och härlig stämning även jobbiga dagar. Och otur att det finns gamla kärringar och surgubbar som tror att de är jordens mittpunkt. Nej fy. Jag ska aldrig bli en sur och bitter tant som gnäller på allt och alla när jag blir gamal. Jag ska ha vit hår, rosiga tjocka kinder och göra jordgubbskräm åt alla mina barnbarn. Och så ska jag tänka tillbaka på hur det var att vara ung och kassörska varje gång jag handlar.
Nu är det bara två ynka dagar kvar på jobbet tills jag får min första, helt lediga helg på typ sex veckor. Och jag ska åka bort med människor som har kommit att ligga mig mycket varmt om hjärtat. Och så ska jag klura ut vad man kan ha på sig på en fest med skärgårdstema.
Nu blir det fiskgryta, hej.

Är du rädd? Är det så? Du är rädd? Du är rädd?

Alltså.  Jag har kommit fram till att jag måste börja lägga ut mitt liv på nätet igen. Jag måste. Det finns allt för många dagar, bilder, händelser, tankar som är för bra, fina, hemska för att inte delas ut till offentligheten.
Nu börjar det.


Big fish

Nu har det gått 26 dagar sedan vi stod på flaket, i regnet oss skrek oss hesa av lycka. Jajemen. Och jag måste erkänna att jag känner mig förbannat lycklig, det blir nästan små fjärilar i magen varje gång jag tänker på det som ligger framför mig nu. Ett oskrivet blad. Ingen skola, inga lektioner, inga prov/uppsatser/glosförhör, inga stressiga nätter. Men trots denna lättnad känner jag också en saknad. Aldrig mer kommer jag kunna ta förgivet att varje dag träffa alla er som jag vant mig vid att ha vid min sida nästan varje dag under tre års tid. Jag saknar er redan.
Varje slut är en början på något nytt och trots att det inte är någon sommar (så som vi vill definiera den) här just nu känns det som att det kommer bli den jag kommer minns bästa. Ingen stress över att hinna med så mycket som möjligt innan hösten, den kan komma när den vill. Jag gör mest som jag vill, jobbar, träffar kompisar, kör bil, spelar rummy. Och jag stormtrivs. Fast ändå så vet jag att jag kommer att sakna de där stunderna i datasalen, caféterian, klassrummen med er. Och min käraste Melissa, guapita, hoppas du inte jobbar ihjäl dig på Holmens så att vi kan ta en dag på Grönan inom en snar framtid!

Stort. Större än jag någonsin trott. Det snurrar i min skalle.

slut. klar. hej&tack. finito. image333
fy fän vad det känns bra att vara färdig
att ha hela den
ljusa framtiden framför sig
och
världen för sina fötter

Jag,
gjorde upp en eld för dig,
och nu brinner hela skogen.
Nu,
vet jag vad du kommer att säg,
och det känns som första gången.
Kom,
vi visar dom att det är vi,
men det visste alla redan.
Ut,
springer du iväg med mig.
Ja hör du hur dom sjunger?


some are the melody, some are the beat

image332Varje gång jag dricker kaffe nuförtiden får jag någon sorts rädd liten näbbmus i vänstra delen av mitt bröst. Det dunkar och slår, puh. Fast nu kanske det mest beror på att vi äntligen är klara med projektet, att jag fick skratta en hel del i skolan idag, att jag nyss såg en härlig bild på mina underbara sthlmstjejer som jag vill träffa nununu, att jag hade världens bästa eftermiddag/kväll igår med en person jag har kommit att tycka så mycket om att jag nästan spricker av lycka, att det är ungefär 22x24 timmar kvar till studenten och att jag på vägen dit ska uppleva en hel del. Fän alltså - jag tror det är upprymdhet.










längst fram i taxin

Hittills har jag varit produktiv, skapand, flitig.
- körlektion
- teoriplugg
- instuderingsfrågor till psykologiprovet är redo att börja pluggas på
- hemprovet är redo att skickas in
- redovisning av bok är redo att göras imorgon
- reklamgrej till svenskan är redo att lämnas in

Nu siktar jag in mig på kvällen tillsammans med en fantastisk människa.


Pohlman - Zurück zu dir
Lyssna på språket, hans falsett och längtan i hans röst.
Den är som en bergodalbana.


Lift your leg up

Jag skäms nästan över att jag tvivlade så mycket på vår studentskiva. Jag hade så roligt och kvällen blev till ännu ett minne för livet. Tack alla ni som var där och gjorde kvällen!

        
  
         
           
      


Til Kingdom Come

Sensommarvärme i början av maj, jatack. Skolan har inte existerat i mitt medvetande på ungefär fyrtioåtta timmar. Ingen stress, inga måsten.
Jag har
- grillat två dagar i rad 
- spenderat mycket tid min underbara Ludde som alltid lyfter upp mig i ljuset och gör mig l y c k l i g
- läst en bra bok i solen
- varit i kyrkan i samband med min kusins konfirmation och ätit en massa god konfirmationsmat
- busat med gullhundarna, varav en liten kattungestor chihuahua med ett gipsat ben nästan lika stort som han själv

image308   image310

hold my head inside your hands,
I need someone who understands
I need someone, someone who hears,
for you I've waited all these years

And I wanna feel you moving

image307

vivas, crescas, floreas
semperqur gaudeas

todo es possible
nada es seguro

When the future´s architectured, by a carnival of idiots on show - you´d better lie low


image306
Ungefär som en stor svart katt någonstans i min kropp. Den stryker runt i huvudet, river i magen, klöser lite bakom ögonen. Jag skulle helst bara ligga ner och blunda bort tre veckor. Skit i skolan och skit i det och den och hejohå. Den där jäkla katten tar alldeles för mycket plats, jag får helt enkelt inte in något mer nu. Jag är tom på ord och bra idéer, några centimeter av min kropp vill skrika på mig för att jag släppt på allt jag lovat.
Tid är ett fundamentalt begrepp i vår tillvaro som är svårt att definiera - den går fort nu, samtidigt känns det som om den just stannat.







De säger att det är kul att vara ung och fri

Valborg och Joannas nittonårsdag, allt på samma gång. Började dagen i skolan med två ynka lektioner och sen ut till parken och solskenet med Jo och Mads.


image303


Senare på eftermiddagen bar det av hem till bästa festhuset med massa folk, grillning och gitarrspel. Planerna att sedan avsluta kvällen på Trädgårn´ grusades, för där var det fullsmockat med folk. Vi gick runt på stan ett tag och kvällen slutade i skaplig tid på Nygatan.

image304

image305


Igår kom jag kom jag upp i skaplig tid och mötte upp Joanna för att se Utopias spelning i parken. Efter det mötte jag upp Ludde och vi gick över till hans mamma för att fira hans systers födelsedag. Tårta, god mat och mycket rummyspel.

Imorse bar det av till IKEA med famlijen, jag har fått en ny säng som är så skön att jag bara skulle kunna ligga och blunda i den resten av helgen.


fourteen, fifteen, sixteen

Ännu en helg har flugit förbi.
Fredagen tillbringades dels i parken och dels på Nygatan 8.
Lördagen bestod av jobbet och sen hem för att somna på soffan. Första grillningen på kvällen och sedan kompisarna, glaset, trädgårn´.
Idag hämtade Melissa - med nytaget körkort - och Madde upp mig och vi åkte ut till Joanna och ett gäng björnar i olika storlekar.
Med solen i ögonen.



                

Hela världen är så underbar om man är korkad, tom och glad

Klockan nio imorse infann Ludde och jag oss vid pizzeria Arena, redo att måla, måla, måla. Joel satt redan troget och väntade och de andra droppade in så småningom. Sol, skratt och härliga människor kan göra husmålning till en alldeles utmärkt sysselsättning på en söndag. Tack

image289 image290
                           Före                                            6 timmar senare


                 


Om

Min profilbild

sara